Aplicaciones: Wikipedia ya está disponible para dispositivos con Android

Patient experiences of caring in a combined acute and rehabilitation stroke unit/Att vardas pa en kombinerad akut och rehabiliterande strokeenhet–patienters uppslevelser fran vardtiden.(Nursing Development/Utvikling i sykepleien)

Nursing Science & Research in the Nordic Countries September 22, 2007 | Rejno, Asa; Von Post, Irene ABSTRACT Research about stroke is extensive. The experiences of the patients have mainly been studied from two aspects: to suffer from a stroke and to live with a stroke. This study is a project to secure the quality of care. The aim was to investigate what stroke patients have experienced during their time on a combined acute and rehabilitation stroke unit. It has a hermeneutical approach and uses qualitative analysis of contents to interpret interviews conducted with five patients.

In the results two main categories appear. The first is when a person suffers from a stroke it is experienced as a sudden change in that person’s life, the person hopes that his/her strength will return and the person never thought that it could happen to them. The second being treated at a combined acute and rehabilitation stroke unit with the subcategories personable doctors, extraordinary nice nurses, the feeling of security while being at the unit, sometimes the feeling of slowness and boredom, excellent rehabilitation possibilities and the sharing of experiences with other patients. this web site att uverse coupon code

KEY WORDS: change, hermeneutic, caring, qualitative analysis of contents Introduktion Stroke ar en folksjukdom som drabbar cirka 30 000 personer varje ar och orsakas av bade hjarninfarkter och hjarnblodningar (1). Sjukdomen drabbar patienten akut och utan forvarningar. De drabbade far mer eller mindre uttalade bortfallssymtom, som forandringar i formagan att kommunicera och att fungera i vardagslivet. En del patienter drabbas lindrigt och far inga kvarstaende symtom, medan andra drabbas hardare och far svarigheter att klara av det dagliga livet. Det finns aven de som drabbas mycket hart och dor under forsta dygnet.

Artikeln bygger pa en studie genomford pa en strokeenhet i Vastsverige. Denna bedriver sedan 1987 strokeenhetsvard och sedan 2001 fungerar den som kombinerad akut-och rehabiliteringsenhet med akut, rehabiliterande, systematiserad och specialiserad sjukhusbehandling av patienter med stroke (1). Pa enheten tar man emot alla patienter med symtom pa stroke som soker pa akutmottagningen. Enheten har 18 vardplatser delat i tva vardgrupper. Vardarna arbetar i team med sjukskoterska, underskoterska, sjukgymnast, arbetsterapeut, logoped, lakare och eventuellt dietist. En sjukskoterska ar samordnare.

Nar patienterna kommer till strokeenheten paborjas rehabiliteringen som kan paga under lang tid. De patienter som laggs in genomgar datortomografi under forsta dygnet och kontrolleras initialt flera ganger per dygn, for att halla faktorer som kan paverka hjarnskadans utbredning under kontroll och for att mojliggora intensifierad behandling vid progress. Pa en s.k. teamrond med alla i teamet satts varje vecka upp mal for den drabbades traning i samrad med patienten. All personal fortbildas kontinuerligt och far genomga <> enligt ett nationellt faststallt program. Innan utskrivning gors en planering av den fortsatta varden vid en planeringstraff med patienten, anhoriga och de som i fortsattningen ska ansvara for varden. Manga patienter fortsatter sin rehabilitering i primarvardens eller den kommunala vardens regi efter utskrivning. Vad upplever patienter som vardats pa en kombinerad akut och rehabiliterande strokeenhet?

Tidigare forskning Tidigare forskning visar att vard pa strokeenheter paverkar patienters overlevnad, institutionalisering samt vardberoende efter stroke (2). Vard pa strokeenhet ar tillsammans med trombolys den enda evidensbaserade behandlingen for patienter som drabbats av stroke (2, 3). Det finns en omfattande forskning avseende stroke och ett antal studier dar patienternas upplevelser kommer fram trots att detta inte studerats specifikt (4-8). Men studier om hur patienter upplevde att vardas pa strokeenhet var svara att finna.

Syfte Syftet var att studera patienters upplevelser av att vardas pa en kombinerad akut och rehabiliterande strokeenhet.

Metod Studien hade en kvalitativ och beskrivande ansats.

Informanter I studien kom att inga tre kvinnor och tva man, mellan 66 och 87 ar. Informanterna hade vardats pa strokeenheten under bade det akuta och rehabiliterande skedet. Fyra av informanterna hade drabbats av hjarninfarkt, en hjarnblodning och tva hade aven drabbats av talstorning. Vardtiden varierade mellan 16 och 40 dygn. Informanterna kunde forsta inneborden av deltagandet och hade en delvis bevarad sprakfunktion, deltagandet bedomdes inte som olampligt ur medicinsk synpunkt och de hade inte vardats av forfattarna.

Datainsamling Data samlades in med hjalp av samtalsintervjuer for att fanga informanternas upplevelser av vardtiden pa strokeenheten. Intervjun genomfordes efter informerat samtycke och pa plats som informanten valt. Intervjun inleddes med fragan: <> Under intervjun stalldes klargorande och uppfoljande fragor. Intervjutiden begransades till 30 minuter for att informanterna inte skulle trottas ut.

Tolkning av data For tolkningen valdes en kvalitativ innehallsanalys (9) dar den semantiska aspekten i utsagorna studerades eftersom materialet bestod av korta beskrivningar. Monster och underkategorier soktes. Kategorierna sammanfordes till huvudkategorier som provades mot helheten, forandrades och namngavs.

Etiska aspekter Studien var ett kvalitetssakringsprojekt som foljde radande etiska principer (10). Tillstand inhamtades fran verksamhetsansvariga. Informerat samtycke inhamtades fran informanterna sjalva, endast de som kunde ta till sig information tillfragades och alla personuppgifter har uteslutits i syfte att skydda informanternas integritet.

Resultat Innehallsanalysen gav tva huvudkategorier: Man har drabbats av stroke och Att vardas pa en kombinerad akut och rehabiliterande strokeenhet (figur 1). Huvudkategorierna redovisas var for sig och beskrivs med hjalp av sammanlagt nio underkategorier som fortydligas genom citaten.

Man har drabbats av stroke Att drabbas av stroke ar en snabb forandring i en manniskas liv, man hoppas att kraften skall komma tillbaka och man trodde aldrig att man skulle raka ut for nagot sadant .

En snabb forandring i en manniskas liv Informanterna menar att drabbas av stroke ar en snabb forandring i en manniskas liv eftersom stroken kommer hastigt. Flera informanter kan ange klockslaget nar det hande. Plotsligt kande de sig helt <> och tappade kontrollen over kroppen.

Jag flyttade mej fran koket a dit in, sa kom det dar och jag blev precis kass och ramla ihop.

Vardagen blev forandrad menar informanterna eftersom de kom att behova gora forandringar i hemmet och blev beroende av hjalp fran t.ex. hemvarden. Informanterna menar att det finns saker de inte langre kan gora och de har delvis fatt nya varderingar. De funktioner som finns kvar och det som varit deras identitet blir mer betydelsefullt nar kroppen svikit. Stroken har paverkat deras tidsuppfattning.

Nu ar jag glad om jag kan klara mig sjalv nar jag kommer hem.

Har man tvattat sej, a klatt sej pa morgonen, a atit frukost, forstar du sa ar det nastan till sangen.

Informanterna kanner hur en ny trotthet begransar dem och tvingar dem till ett nytt tempo. De orkar inte som vanligt och behover vila under dagen.

Man hoppas att kraften ska komma tillbaka Men informanterna hoppas pa att krafterna skall komma tillbaka. De funderar mycket kring hur framtiden ska gestalta sig.

Det ska nog ga att trana upp armen lite, om det inte blir nan san styrka i den sa kan det bli sa att man kan fa lite stod av den.

De stallde fragor de inte raknade med att fa svar pa, men de hoppades fa nagot att hoppas pa.

Man trodde aldrig man skulle behova raka ut for nagot sadant Att drabbas av stroke var nagot de aldrig trodde skulle handa dem.

Jag har aldrig rokt och har forsokt leva sunt, sa jag trodde aldrig att jag skulle behova raka ut for nagot sant.

De hade svart att forsta varfor de drabbats, de resonerade om orsaker och riskfaktorer.

Att vardas pa en kombinerad akut och rehabiliterande strokeenhet De patienter som vardats pa en kombinerad akut och rehabiliterande strokeenhet upplevde att lakarna var personliga, att det fanns gudomligt snalla tjejer. Det kandes tryggt nar man lag dar men ibland kandes det langsamt och trakigt. Man fick trana sig och man fick dela sina erfarenheter med andra patienter.

Lakarna var personliga Informanterna upplevde att lakarna var personliga, nagra de kunde prata med om allt och de fanns pa avdelningen mer an under ronderna. Lakarna brydde sig om hur det gick for dem och intresserade sig for deras framsteg.

Overlakaren, han stod dar och kika pa mej. Han tittade hur det gick.

Min dotter var med, da pratade vi ju ratt sa lange med honom. Jag hade hjartflimret, det orsakade ju proppen sa doktorn. Information om sjukdomen hade informanterna fatt av lakaren vid upprepade tillfallen och ibland var anhoriga med vid samtalen. Informanterna fick veta vad som drabbat dem och vad orsaken var. here att uverse coupon code

Gudomligt snalla tjejer Informanterna beskriver personalen pa enheten som gudomligt snalla tjejer som var mana om dem som patienter. Personalen stallde alltid upp och sag vad som behovde goras. De var kompetenta, trevliga och hjalpsamma. Informanterna tyckte att de fick den tid och hjalp de behovde.

Tjejerna var ju sa gudomligt snalla allihop.

Det verkade aldrig som dom hade daligt om tid.

Sedan kom det nagon och skamtade och pratade lite och det piggade upp.

Informanterna menar att de som patienter hade stort behov av att fa nagot annat an sjukdomen och den nya situationen att tanka pa. Personalen erbjod TV och radio pa rummet och forsokte aven finna tid for samtal.

Det kandes tryggt nar man lag dar Det kandes tryggt att som patient vara pa enheten. Det kandes nastan som hemma. Informanterna menar att de blev sedda som unika personer med speciella onskningar och behov. De fick hjalp att skota sin kropp och nar de madde daligt fick de mojlighet till enskilt rum. Tryggheten menar informanterna berodde pa att personalen kunde sitt jobb.

Det kandes tryggt nar man lag dar.

Sa kan personalen agna sej at det bara (strokevarden) och slippa a ha olika sorters patienter.

Da blir de bra pa det.

Genom att samla varden for patienter med stroke pa en vardenhet menar informanterna att kompetensen hos personalen okar. Personalen blir bra pa det de gor och patienterna far en battre vard.

Ibland kandes det langsamt och trakigt Ibland kande informanterna att det var langsamt och trakigt, tiden kunde ga sakta. Dagarna var fyllda av aktiviteter men kvallarna blev langsamma om de inte fick besok.

Trots allt gick dagarna. Sen gick det lite upp och ner, ibland sa kandes det lite trakigt, eller ganska sa trakigt ibland. Man kande sej deppig.

Ja, det var ju lite trakigt, det var lite jobbigt tyckte jag, stressigt.

Det var jobbigt att vara tvungen att byta sal om de sjalva inte haft behov av det. Informanterna tvingades lara kanna nya manniskor nar de fick nya rumskamrater. De fick dela rum med flera okanda patienter, nagot de inte onskade.

Man fick trana sig Att fa trana sig blev en viktig del i varden. De fick trana med sjukgymnast och arbetsterapeut, enskilt och i grupp. Traningen med sjukgymnasten och arbetsterapeuten var schemalagd, knuten till en specifik personal och bestod av aktiviteter utifran den enskildes behov. Gruppgymnastiken var ett roligt och lattsamt inslag dar var och en deltog pa sina egna vilkor. Hela kroppen och sjalen var aktiv.

Jag hade svart att knyta skorna till exempel, fast det var klart att jag forsokte, fast toserna fick hjalpa mig.

Man fick se att man kunde ga en gang till.

Det finns, menar informanterna tva olika slags traning, den ena att kunna utfora aktiviteter igen pa samma satt som forut och vaga lita pa sin kropp igen, den andra att lara sig nya satt att fungera och anvanda hjalpmedel. Informanterna menar att vardagens traning i naturliga aktiviteter med enhetens personal var mycket viktig. De fick trana gang genom att ga till matsalen och trana finmotorik genom att knyta sina skor. Den traningen genomfordes i man av tid och var inte personbunden.

Man fick dela sina erfarenheter med andra patienter Genom att traffa andra patienter som drabbats av stroke fick de som patienter mojlighet att dela erfarenheter med andra som de kande gemenskap med och de behovde inte kanna sig sa utsatta i sin nya situation. Genom att se andra och deras framsteg sag de tydligare sig sjalv och sina egna framsteg.

Det ar ju bra att traffa andra, man ar aldrig samst sjalv. Det finns alltid dom som ar varre drabbade.

De fick forstaelse for att stroke drabbar olika och kunde kanna sig tacksamma for hur de sjalva drabbats.

Diskussion Resultatet visar liksom tidigare studier (7, 8,) att stroke ar nagot man bara drabbats av, utan forvarning och som ger en snabb forandring av en manniskas liv. Manniskan har som Rehnsfeldt (11) menar drabbats av en livsavgorande handelse som paverkar det dagliga livet. Att drabbas av stroke innebar att tappa kontrollen over kroppen och att forlora tidigare funktioner (jfr 8, 9). Kroppen lyder inte som forut, blir opalitlig och det kanns som att kroppen sviker. Lindwall (12) har i sin forskning funnit att nar manniskan utsatts for <> kanner hon maktloshet. Traning av kroppens funktioner pa strokeenheten ses som en aktivitet som leder till ett atertagande av kontroll over den kropp som svikit och vanmakten kan pa sa satt ge vika (jfr 7).

Traning ar en av strokeenhetens hornstenar och genomsyrar verksamheten dygnet runt. Traningen ses som central och viktig av informanterna men resultatet visar att informanterna framst ser traning som en aktivitet som utfors tillsammans med sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Samma resultat fann Lewinter och Mikkelsen (4) i sin studie. Resultatet visar ocksa att traningen med personalen sags som viktig men inte alltid betraktades som traning.

Att drabbas akut av stroke kan innebara ett lidande eftersom helheten, halsa, har rubbats och man har drabbats av nagot man trodde att man aldrig skulle behova raka ut for. Genom att soka svar pa varfor man drabbades av stroke forsoker man lindra sitt lidande sa som Bendz tidigare visat (7). Lindrat lidande innebar att forsta sig sjalv och sin situation (jfr 13). Resultatet visar att pa strokeenheten far de drabbade mojlighet att lindra lidandet genom att fa dela sina erfarenheter med andra i samma situation som de sjalva (13) vilket aven visats av Lewinter och Mikkelsen (4).

Nar resultatet jamfors med de kriterier som utformats for en strokeenhets verksamhet (1) finner vi att flera kriterier har uppfyllts som; patienterna menar att det ar bra att den specifika varden ar samlad pa ett stalle och att den ar individanpassad, dvs. man fick trana sig utifran sin formaga. Informanterna menar att det kandes tryggt nar man lag dar eftersom personalen var kunnig, man fick den hjalp man behovde och man sags som personer med unika behov.

Vardarnas vardande stiger fram som nagot manskligt (jfr 14), lakarna var personliga, tjejerna var gudomligt snalla och professionella, dvs. besitter kompetens, kunskap och ett etiskt forhallningssatt i sin stravan att bevara patienternas vardighet (jfr 15). Informanternas upplevelse ar att nar varden erfars som god innehaller den aven en vardande vard (16) som framjar patientens halsoprocesser (15). Om vardighet utesluts eller patientens vardighet kranks har varden forlorat det vardande och patienten utsatts for ett lidande (jfr 13,15).

Slutsats Studien visar:

Genom att organisera varden for patienter som drabbats av stroke pa strokeenheter kommer patienten att vardas av intresserad och kunnig personal som ser patienterna som unika personer. En personal som erfars kompetent och som ger professionell vard (16). Genom att det finns ett rehabiliteringstankande pa strokeenheten blir traningen en central del i varden och ger patienterna mojlighet att komma tillbaka till ett normalt liv.

Pa strokeenheten kan de som drabbats av stroke mota andra i samma situation och fa dela sina erfarenheter med dem.

Sjukskoterskan lindrar patienternas lidande genom att vara narvarande, samtala, uppmuntra, trosta och inge hopp. Patienten far en kansla av helhet, upplevelsen av halsa okar och vardigheten bevaras.

Genom att vardarna ar vardande kan de drabbade stodjas i sin nya situation och ges kraft att ga vidare. Detta ar viktigt for att den som drabbats av stroke ska kunna finna en ny mening i livet (jfr. 11-13,15,16).

Studien har genomforts med stod av FoU-enheten Skaraborgs sjukhus, Sverige.

Referenser (1.) Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer for strokesjukvard 2005. Medicinskt och halsoekonomiskt faktadokument. Stockholm: Socialstyrelsen; 2006.

(2.) Stroke Unit Trialists’ Collaboration. Organised inpatient (stroke unit) care for stroke. The Cochrane Library (Oxford). 2003;(2).

(3.) Wardlaw JM, del Zoppo G, Yamaguchi T, Berge E. Thrombolysis for acute ischaemic stroke (Cochrane Review). In: The Cochrane Library, Issue 3. Oxford: Update Software; 2003.

(4.) Lewinter M, Mikkelsen S. Patients’ experience of rehabilitation after stroke. Disabil and Rehabil. 1995; 17(1): 3-9.

(5.) Carod-Artal J, Egido JA, Gonzalez JL, de Seijas EV. Quality of life among stroke survivors evaluated 1 year after stroke: experience of a stroke unit. Stroke. 2000; 3(12): 2995-3000.

(6.) Jorgensen HS, Nakayama H, Raaschou Ho, Vive-Larsen J, Stoier M, Olsen TS. Outcome and time course of recovery in stroke. Part I: outcome. The Copenhagen Stroke Study. Arch Phys Med Rehabil. 1995; 76(5): 399-405.

(7.) Bendz M. The first year after a stroke–from two perspectives. Scand J Caring Sci. 2003; 17: 215-22.

(8.) Burton CR. Living with a stroke: a phenomenological study. J Adv Nurs. 2000; 32(2): 301-9.

(9.) Eriksson K. Broar–introduktion i vardvetenskaplig metod. Abo Akademi: 1992.

(10.) Medicinska forskningsradets namnd for forskningsetik. Riktlinjer for etisk vardering av medicinsk humanforskning. Forskningsetisk policy och organisation i Sverige. 2:a rev. uppl. Stockholm: Medicinska forskningsradet; 2001.

(11.) Rehnsfeldt A. Motet med patienten i ett livsavgorande skeende [dissertation]. Vasa. Abo Akademi; 1999.

(12.) Lindwall L, Dahlberg K, Bergbom I. Den talande kroppen–en vardvetenskaplig studie ur blivande sjukskoterskors livsvarldsperspektiv. Vard Nord Utveckl Forsk. 2001; 21(4): 16-20.

(13.) Eriksson K. Den lidande manniskan. Stockholm: Liber utbildning; 1994.

(14.) Eriksson K. Vardandets idE. Stockholm: Liber AB; 1997.

(15.) von Post I. Professionell naturlig vard ur anestesi- och operationssjukskoterskors perspektiv [dissertation]. Hammaro: IrEne von Posts forlag; 1999.

(16.) Halldorsdottir S. Caring and Uncaring Encounters in Nursing and Health Care–Developing a Theory [dissertation]. Linkoping. Linkopings universitet; 1996.

Asa Rejno, Fil.mag,. RN Irene von Post, PhD, RNA, RNT Abo Academy, Faculty of Caring Sciences FIN–405 30 Vasa Correspondence Asa Rejno, Fil.mag,.RN Strokeenheten KSS Karnsjukhuset, Skovde SE–541 85 Skovde Phone + 46-500 478219 asa.rejno@vgregion.se

Figur 1. Huvudkategorier med underkategorier

Huvudkategorier Underkategorier

Man har drabbats av stroke En snabb forandring i en manniskas liv Man hoppas att kraften skall komma tillbaka Man trodde aldrig att man skulle raka ut for nagot sadant

Att vardas pa en kombinerad Lakarna var personliga akut och rehabiliterande Gudomligt snalla tjejer strokeenhet Det kandes tryggt nar man lag dar Ibland kandes det langsamt och trakigt Man fick trana sig Man far dela sina erfarenheter med andra patienter Rejno, Asa; Von Post, Irene